Jag är Thorstens Flincks största fans

31746-661
Jag är
galen i galningen. Helt wackediwackvåpedivåp-galen i en galen man. Idag släntrade han in här i tv-fabriken. Svartklädd som vanligt men betydligt mer städad. Vilket var positivt för då kände han åtminstone igen mig.

Jag glömmer aldrig då han drog sin enmansshow i min säng. Jag daskar liv i den gamla historien för er nya bloggläsare:

"Efterfesten var i full gång efter allsköns socialisering med förortsgrabbar och huliganer på finsmakarkrogen Kvarnen. Någon hade ringt efter en dunk sprit och en Dramaten-galning. Thorsten stod plötsligt i min hall med tio glansiga Prada-kassar.

-Tänker du flytta in? Frågade jag skämtsamt, men svaret som kom från en av hans vänner fick mig snart att stelna till.

-Skämta inte ens om det. Han gör det hela tiden. Flyttar in hos folk.

Efter att Thorsten strategiskt placerat Prada-kassarna i mitt sovrum ville han spela klädpoker. Men det hade de flesta ingen vidare lust med. Vi ville hellre klä av oss helt frivilligt med noggrant utvald älskare i stället. Så vi lekte snurra flaskan.

Men Thorsten ville egentligen inte att flaskan skulle snurra sådär på måfå. Så han plockade upp flaskan och pekade bestämt på mig och de andra samt ställde mycket besvärande frågor. En timme senare hittar jag honom i köket. Där har han plockat fram min halvbilliga tyskproducerade Goudaost och är i full gång med att rulla det han så fiffigt kallade "ostrullader". Ihoprullade ostskivor med senap i mitten. Nyskapande Thorsten. Nyskapande. Säkert tio styckna låg uppradade på diskbänken.

Mätt och belåten gick Thorsten in i badrummet och lånade lite Cleareyes. Sen gick Thorsten in i mitt sovrum där han hittade "Dr Glas" i bokhyllan. Halvliggandes på min säng, med den fetbleka magen som tittade fram över byxlinningen, drog han igång en monolog ur pjäsen. Jag visste inte riktigt hur jag skulle reagera på Thorstens enmans-show, där jag satt på sängkanten. Så jag skruvade på mig lite besvärat, ända tills jag slukades upp av hans berättelse. Helvete vad bra han var.

Han ömsom skrek och ömsom viskade ut sina fraser medan den vilda blicken sprang runt i rummet. Efter slutrepliken tystnade han tvärt. Han stirrade in i mina ögon med sina svarta intensiva.

Nu. Nu vill han hångla upp mig, hann jag tänka innan han tog ett fast tag om min handled. Jag drog bort handen sådär lite mesigt och gled ut till de andra i vardagsrummet igen. Jag slängde ut fyllo efter fyllo. Men Thorsten ville stanna kvar.

- Öööööh, jag kan väl... Ööööööh...Slagga på soffan. Det är lugnt alltså...

Nej, Thorsten. Det känns inte helt lugnt att vakna med dig i min lägenhet i morgon bitti när strupen törstar efter vätska och förmiddagssolen sticker i ögonen och fåglarna skriker. Icket sa Nicke, tänkte jag. Så jag visade honom vänligt men bestämt till dörren."


Tillbaka till nutid. Det blev lite väl pinsamt då Söt-Flincken hängde kvar vid mitt skrivbord och aldrig ville gå. Blickar riktades, nackar vreds och ryggar vändes. Men vafan- jag har aldrig varit groopie i hela mitt liv, tänkte jag och härjade runt med Thorsten som- hör och häpna- blev alldeles generad. Ååååh vad sött!

Kommentarer
Postat av: vilse

sverige behöver fler thorstnar.

Postat av: jason.

You crazy gal, crazy.

2007-02-17 @ 09:11:07
Postat av: majki

Blev han... generad?
-Näääee?

2007-02-17 @ 13:41:16
URL: http://arglitenman.blogg.se
Postat av: marla

Ja! Han skruvade på sig Majki! Jag skojade med honom så att han kom av sig.

2007-02-18 @ 14:33:26
Postat av: majki

Min yngsta lillebrorsa (18) pratar om Torsten hela tiden... jag vet inte varför (vill inte fråga heller), men helt apråpå bara... så är det iallafall.

2007-02-20 @ 17:43:38
URL: http://arglitenman.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback