Han täljer guld
Jag smsade Exet, sedemera doktorn i teknisk fysik, och frågade vilket sajt han spelat ihop 300.000 kronor på. Det var så många lycksökande och framtida spelberoende vänner som undrade.
Här är hans svar:
"Vadårå? Är du sugen på att börja spela eller? Spelar på Interpoker och Betfair. Det är som att tälja guld"
"Som att tälja guld". Varför sticker det i bröstet? Varför är jag inte glad över att han och hans nya flickvän ska köpa den där vräkiga lägenheten och ha det fantastiskt ihop? Varför blir jag grinig som en bitterfitta? Tälja guld. Pfft.
Jag försökte sätta dit en guldbedragare en gång. Åkte upp til Bolidens mineral i Skellefteå och gjorde ett reportage om en man som med hjälp av falska id-handlingar fört över 50 miljoner kronor från en annan mans konto till Boliden Mineral. Kontokortet tillhörde en miljardär, guldbedragaren stal hans identitet kan man säga.
Till en början hade Guldbedragaren endast kontokorten, men saknade kontonumret. Därför bestämde han sig för att besöka banken, sätta in några hundra kronor på kontot, och därmed lyckas snacka till sig kontonumret som han påståd sig ha "glömt". Det gick alldeles utmärkt. Nu var allt förberett. Vid nästa bankbesök kollade han saldot på kontot. Där fanns över femtio miljoner. Lucky bastard.
Vid ett tredje besök på banken överförde Guldbedragaren femtio miljoner kronor till Guldverket Boliden Mineral. Boliden Mineral hade han haft kontakt under en längre tid. De misstänkte ingenting. "En rik snubbe i 50-årsåldern som vill shoppa tio guldtackor, ja men det är säkert heeeelt i sin ordning." Sen att han såg ut som en kuf i sin trenchcoat och sitt gråvita svintohår, det var det ingen som tog notis om.
När alla pengar var överförda tog Guldbedragaren flyget upp till guldgruvan, shoppade loss så inni nordnorrland- och efter det är han försvunnen. Antagligen sitter han någonstans i Tropikerna och dricker drinkar.
Jag sänder en bitterfittetanke till honom med.
Kommentarer
Postat av: Lelo
Han var smart guld-gubben!
Postat av: majki
oj, inspirerande minsann... på min ära.
Trackback