Jag har förorts på väggarna!
Jag kan inte längre springa halvnaken ut ur duschen och droppa ner trägolvet med vatten. Jag kan inte längre flexa blekt fett framför hallspegeln och svulstigt och osmakligt kasta i mig frukosten när jag vet att jag borde tugga som en dam.
Väggen på husfasaden mittemot är nämligen fylld av förortsgrabbar. Som ser rakt in i min lägenhet. Unga, kralliga och sprängfyllda av testosteron hänger de där i sina stålgrå ställningar. De renoverar grannhusets fasad och skriker upphetsat till varandra så att det ekar längs med innergårdsväggarna. Klockan 07.15 varje morgon vaknar jag av grova, basiga manstämmor.
”Håller du i den jäveln”
”Ja! Jag har den”
”Ta tag i den, kom igen gubbar!”
”Men för fan Jompe, du ser väl att jag är upptagen?”
”Skicka hit hinken, Ronny!”
”Hugg i här nu!”
Jag smyger försiktigt upp i mitt nattlinne och tittar ut. De flesta har rakade skallar och blåställ a la´ baggystyle. Armarna är täckta av tjocka, slingrande svarta trible-tatueringar. På sina raster gör de armhävningar på innergården. Och nu har de börjat slänga av sig sina svettiga tishor också. Jag tittar ännu mer.
Det är lättare nu när solen strålar in på mig, förhoppningsvis kan de inte se mig längre. Värre var det i februari, när natten tagit över morgonen och kolsvärtan aldrig tycktes ta slut. Säkerligen såg de mina tuttar både fem och fyrtio gånger. Säkert har de sett min cellullitrumpa när jag nyvaken, knappt vid medvetande ramlat in på toaletten med bakfyllans obarmhärtiga dunkande i tinningarna.
Jag dejtade en förorts en gång. Han var så härligt manlig. Och han berättade alltid historier som aldrig Carl på Lidingö skulle ha berättat. Han berättade hur han pryat på farsans byggföretag i tonåren. Det var första gången han fick se nakna kvinnor, utöver sin egen mamma, livs levande! Visst hade han som alla andra tonårs-kalvpojkar skymtat småbrudarna i omklädningsrummet mittemot, när någon tuggummituggande klasskompisjänta slängt upp dörren för att bjuda på en nakentitt. Och visst var han bara ett musklick ifrån porrträskets universum i 13-årsåldern. Visst dregglade han över de bilder han hittat när päronen lagt sig för natten. Men det hans far skulle bjuda på under hans pryo-tid slog det mesta.
Varje morgon, 06.00 stod de där på hustaket tillsammans, far och son, och tittade på de kvinnor, flickor och tjejer som halvnakna, och oftare än vad man tror helnakna, tassade upp för att sätta igång med morgonbestyren. Med rykande kaffe i plastmuggarna, med förväntansfullt skratt och plötsligt alltför trånga arbetsbyxor, stod de där tillsammans. Och fluktade.
Fan vad fint det var. Han log över minnet när han berättade.
Jag hade glömt historien, men mindes den plötsligt där i februari-svärtan. Jag klädde på mig fortare än kvickt.
Kommentarer
Trackback