marla - en expressionista

Nu blir det lite tjejigt här. Tro inte för en sekund att detta är en äcklig modeblogg. Men:

Drev runt lite planlöst på Södermalm. Det händelseförlopp som sedan utspelade sig var omöjligt att förhindra:

Går förbi en skobutik. Ser de mest bedårande mormorstövletterna med sidenband jag någonsin sett. Det står marla på dem. I neon. Som av en osynlig kraft i den närmaste slits jag in i butiken. Butikspersonalen ler mot mig. Jag trär försiktigt på dem på fötterna. De sitter som gjutet. Tar några steg. De är fantastiskt sköna, vackra, underbara. Halva priset.

Men mitt förnöjda leende stelnar snart. Fan. Jag har ändå inte råd att köpa dem. De nitton laxar som skulle rulla in kommer inte förrän runt midsommar. Jag har exakt 555 kronor på kontot. Jag överlägger med mig själv. Ett par skor gör mig faktiskt lyckligare. De gör faktiskt det.

Jag brottas med min beslutsångest. Ringer såklart den enda person i världen som skulle råda mig till att köpa ett par skor för den sista femhunkan: Millish. Bara för att stämma av liksom.

- Hallå-hallå. Marlan här.

- Jag hör det. Hallå-hallå Marlan.

- Vad säger du? Ska jag slå till på ett par mormorstövletter för den sista femhunkan?

- Lätt att du ska!

- Bra, tack. Hej.

- Hej.

Klick.

Nu känns det bara så grymt att känna sig som onemilliondollar för en femhunka.

Ska du leva pâ luft nu dâ ;)..... Söta men passa sâ du inte blir tvângsintagen pâ pensionärshemmet hahah....

jag kanske var lite elak men det var bara lite skoj.... jag kunde inte hâlla mig .... hihi

Jag älskar när min vänner elakar sig. Det får mig att känna mig som en rent utav trevlig och snäll person.

Men himmel. Nu har vi likadana skor. Men du har finare strumpbyxor.

Nähä? Moi! Du har en ypperlig smak! Vi borde sammanstråla, iklädda skorna såklart.

Oh, det skulle vara strålande. Skodejt!

jätte fina skoooor! gaaaangsta!