marla - en expressionista

Det rings och det rings och det rings och jag undrar hur jag ska få ihop det. Jag klottrar papper fulla med saker jag kan och måste göra, men mest det jag vill.

Vi ville filma flärd på finalen så vi hyrde limo och skrev upp champagne på nota. Det blev över och nu ska det drickas upp och bli lyx på riktigt för alla produktionsbolagstjejer i verkliga livet. Alla har fina dyra kläder och ser utvilade och snygga ut, som Östermalms extravaganza. Själv sitter jag här i sunkig söder secondhand som brukar kännas hett och rätt men bara är så fel.

Det snurrar på i hundratio och man orkar inte med men försöker haka på.

Trerätters middag på kvarterets restaurang med tända ljus och kristaller i kronorna för att fira i kväll. Snart tar kontraktet slut och jag slussas vidare till nästa och nästa och nästa. Jag gillar och trivs men hinner knappt börja innan projektet är slut.

Det bränns och det rullar och rullar och rullar.

Borde tvinga mig att spara och tvinga mig att äta torra trista matlådor som man inbillar sig smakar plast fast de inte gör det.

Det grönvita kuvertet på hallmattan en gång i månaden byts mot rutor att kryssa i. Leendet när kontot peppras med pengar byts mot magont för att få ihop det när allt tagit slut.

Jag vill hem och lägga mig i sängen och stirra i taket men jag har lovat att trampa med och runt så snyggt som möjligt i storstadshjulet.