Mitt liv är en grå kvadrat fylld med grå massa

31746-263
Så här spännande känns mitt liv idag. Som en grå, trött ruta. Jag har kommit på att mitt liv från måndag till torsdag är sjuuuuuuukt trist just nu. Det är så trist att jag funderar på att försöka få en släng av galna kosjukan, låta mitt liv styras av en tärning, ta knark eller liknande.

Jag lämnar aldrig min ruta. Den sträcker sig från min gata i väst, till Renstjiernas Gata i Öst, Slussen i norr och Hammarbyhamnen i söder. Dagarna ser exakt likadana ut. Jag försöker reflektera över tillvaron, men efter som den är så innehållslös så är det en aning problematiskt.

Men: Eftersom jag är en sån älskvärd person ska jag glädja andra genom att skriva ner hur ofantligt tråkigt marlalivet kan vara. Förhoppningsvis kan de jämföra mitt tråkiga liv med sitt eget och få lite hopp. Förhoppningsvis kan de känna "Men fan. Det är inte så illa ändå, det här" och luta sig tillbaka i sina fotöljer med ett förnöjt leende över läpparna. Here I am:

07.45 Stiger upp. Duschar. Äter frukost framför datorn. Pratar för länge med MSN-vänner. Skickar/får frukostlåtar. Sminkar mig noggrant till hög musik, väljer noggrant kläder. Svär över att jag är sen och inte  hittar saker. Det här är den mest actionfyllda delen av dagen. Den del där pulsen går upp en aning.
08.45 Tar Tvärbanan till jobbet.
09.00 Staplar in på redaktionen. Hänger av mig jackan. Hämtar kaffe.
09.05 Sätter mig framför datorn. Skriver manus, ringer ett samtal. Fortsätter skriva manus.
11.00 Kollar på klockan. Magen kurrar. Bloggar en stund om tid finns. Kollar mail. Fortsätter jobba.
12.00 Käkar lunch med Leffe, en cool gammal porrtidningsjournalist eller med Lotta, en bildad pk-kvinna.
13.00 Jobbar.
18.00 Reser på mig. Tar tvärbanan hem. Käkar.
19.00 Möter upp någon kompis. Fikar och snackar. Tar en långpromenad.
22.00 Kommer hem. Surfar lite, snackar med kompisar på MSN och Myspace. Klappar min katt. Skriver en text som jag ska sova på och eventuellt lägga upp på bloggen dagen efter.
23.00 sover jag.

Nu tror jag att du mår väldigt bra.
- Det var så lite så!

Kommentarer
Postat av: Anonym

Måndagar till torsdagar måste ju vara det absolut värsta som finns! Speciellt gråa måndagar-torsdagar som denna. USCH!

2006-10-31 @ 11:54:27
Postat av: GH

Oj oj, känner att det finns en som behöver en container med medkänsla levererad pronto...
Man kan ju bara hoppas att:
1. Lunchen om 5 minuter inte är kall, smaklös eller osmaklig
2. Tvärbanan inte får driftstopp just ikväll och du får ta ersättningsbuss
3. Du stukar foten väldigt illa på långpromenaden och tvingas bli buren av din kompis som till på köpet får ryggskott och tvingas ringa efter taxi till er båda.
4. Att din bredbandsleverantör tappar en viktig nod i sitt nätverk och du tvingas genomlida en kväll framför tvn istället, med enbart sportprogram
5. Du glömt att du rev ur sängen på morgonen för att bädda om, och du måste bädda hela innan du kan lägga dig.

Men du har ju ett underbart liv! Tänk bara på oss som inte har en egen blogg (för att vi aldrig skulle få några läsare) utan är tvungna att snylta på mer framgångsrika människor som du! :-)

2006-10-31 @ 11:56:57
Postat av: milish

snart kommer jag och slår i hop min gråa med din gråa! Unrar vad mixen blir? Kadisch va bra viska hat! missdä!

2006-10-31 @ 12:12:34
Postat av: marla

Anonym: Jag kom just på att våra liv består av ca 57 % måndag till torsdag.

GH: Ha ha ha! Nej, hoppas inte. Men såna saker är åtminstone bloggbara.

"Bloggbara". Jag uppfann just ett nytt ord. COOL!

Millish: Hör min bön: Gört! Torsdag kväll it is.

Alla: Tack för pepp.

2006-10-31 @ 12:31:35
Postat av: Ica

Punkt 4 är iaf inte att jämställa med misär. Punkt slut.

2006-10-31 @ 14:01:42
Postat av: GH

Nä, jag försökte bara sätta mig in i Marlas åsikter, men det var dumt - bättre att peppa henne istället. Sant. Sorry. Sport är kul. Punkt.

2006-10-31 @ 14:18:09
Postat av: marla

Ha ha! Två gamla Ångermanlänningar som älskar sport. Fantastiskt att de finner varandra på en sporthatande flickas blogg. :)

2006-10-31 @ 14:19:32
Postat av: GH

(Psst Marla... hon verkade så bestämd och tuff så jag tänkte det var bäst att hänga på... men mitt medhårs-strykande blev till slut mest ironiskt kände jag... Men säg inget, hon verkar lycklig med sitt)

2006-10-31 @ 14:46:26

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback