Road Trip till norrland

31746-83
Jag vaknade upp helt överlycklig med en älskare i famnen. Vi hade haft sån där snygg sex som man har på film. Annars var det halsbränna, bortrökta flimmerhår, svengelskt ”knallraffs” och uppsvullna påsar under ögonen.

 Katten krafsade på dörren och skrek efter vatten, älskaren likaså. Jag var glad men tröttare än tröttast. Jag hade ju liksom varit tvungen att festa loss ordentligt och suga musten ur Stockholmsnätterna, så att mitt neurotiska jag skulle låta sig tyglas under den stillsamma norrlandsvistelsen.
 
Så att jag kunde sitta där under familjemiddagen och vara tillräckligt slutkörd för att mor skulle tro att jag var lugn, lycklig och harmonisk.

Jag stoppade i mig Resorb, Alvedon och en åksjuketablett, visade älskaren till dörren och raglade in i duschen. Jag duschade iskallt, masserade huden länge och steg ur.

Det ringde på dörren. Bror var klädd i rosa t-shirt, svarta prassliga technobyxor med långa remmar som hängde och slängde fritt i luften. Till det hade han ett par vita finskor i skinn. För att få en fullkomlig finnish hade han toppat utrsyrseln med en geléfixad spretlugg. Hade vi båda pressats ur samma vagina?

Tunga moln hängde över oss när vi närmade oss norrlandskogarna. Talltoppsångesten kom genast smygande. Brorsan tutade uppmuntrande till en tävlingscyklist, som ryckte till i farten och gav oss ett finger till svar. Han magra mansrumpa glänste i de tighta cykelbyxorna.
 
Stolt deklarerade bror att han minsann investerat i en aktiv GPS  som varnade så snart en fartkamera nalkades. Han körde som en dåre och saktade in när de enerverande pipen satte igång. Jag vaknade av 8 höga signaler varje gång jag försökte somna in.

 På den lokala radiokanalen gjordes reklam för Statoil. ”Sträss int´. Vi ha öppet te midnatt.”
Det var varning för viltskyltar överallt och en risig folkvagnsbuss var pyntad med stora bokstäver
”Pärer, tunnbrö´ och fesk te´salu”. Allt var så jävla hurtigt.
 
Brorsan poppade Bodies Without Organs i bilstereon. Basen trängde sig igenom min Mp3s hörlurar och överröstade sköna toner av Mew, Feist och Hem. En och annan knutte drog förbi på E4an och husvagnarna stod uppradade på varenda p-ficka. Det luktade hönskit i bilen trots att fönstren var stängda. Stora hemgjorda skyltar gjorde reklam för det senaste denim-modet på ”Jeans-boa” i Ärlandsbro. Det var stora gropar i asfalten. Vägverkets föreskrifter om trafiksäkerhet i samband med vägarbeten gällde tydligen inte här.
 
Nu skulle jag få mamma-mat och mammakärlek. Hon närmast sprang fram till bilen, omfamnade mig hårt och pussade mina bleka kinder. Den riktiga ron infann sig faktiskt. Mamma, vad jag älskar dig!

___________________________________________________________________________________

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback