marla - en expressionista

Kära Bloggläsare. Det finns saker som förgyller mina dagar. Som ljuva små mail. Gärna bitterljuva små mail.

Under året som gick hade jag lyckan att fylla på min vänskaps-kappsäck med ännu en fantastisk människa. Det här är anledningen till varför jag är platoniskt förälskad i min favoritgayman Karl:

"Hej Marla - baby!

Det var roligt att höra din fnittriga röst igår. :) Och vilket glatt besked om att få gå på en "red carpet situation" på torsdag! Jag måste ha drabbats av en epidemi. Kan man verkligen vara så här trött som jag är? Så osugen att jobba och åka på alla förkylningar och kräksjukdomar som finns! Januari 2006 har nog aldrig varit mörkare om du frågar Karl.

Som alltid bär ett nytt år med sig magiska förhoppningar på en förändring som innebär mer energi i kroppen, mer konstruktivt tänk, mer aktivitet, mer kärlek, mer träning, mer sund mat med långsamma kolhydrater och en fasansfull fart på jobbet. Och nu kommer den första arbetsdagen, den dagen som egentligen skulle ha kommit igår och de magiska förhoppningarna visade sig vara lika magiska som magiska drakar och feer, det vill säga overkliga. Vi skriver januari och förhoppningarna börjar redan rasera. Du eller någon annan skribent måste ha speglat detta fenomen, varnat folket för konsekvenser av alltför stort hopp.

Min förändring är lika plågsam som Scorpions "wind of change"!

Får jag gå hem nu?

puss! /Karl"

Ja. Ni förstår.