Göttiga gubbar, fulla damer och triokemi
Ibland klickar det verkligen. Det är så sällan det verkligen klickar när man är tre. Men Cia jag och Millish: Det sprakar! Vi skrattar i kör, vi känner i symbios, vi slutar aldrig prata.
Killar kan hänga i stora gäng, dunka varandra i ryggen eller ha långa känsliga åsikts-diskussioner. Männen fixar det med ett nöjt leende. Det är inte alltid det går med kvinnor. Men vi- vi är tre damer i kemi. Triokemi.
Jag åt i alla fall middag på Greken på hörnet. Ni vet restaurangen med Stockholms finaste toalett. Det var stekt lagrad grekisk ost med tomat och citron, husets kleoni och en klassisk bonnsallad med gigantiska oliver. Ett tjugomanna-sällskap skrattade och skrek mot den vackra stenväggen. Resonansen gjorde att skratten ekade till gånger tio och jag var tvungen att forma en handtratt runt örat för att höra Cias hesa stämma när vi pratade om jobbmänniskor, resor och kärlekar. Sällskapet längs med långbordet blev allt skränigare. Tanterna blev alldeles rödbrusiga på bröstet, skrek och skrattade så högt att mina trumhinnor nästan sprack.
Ni vet så där
- Jaa! Aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaahahahahahhahahahahahahahhaaaha!
Jag åt i alla fall middag på Greken på hörnet. Ni vet restaurangen med Stockholms finaste toalett. Det var stekt lagrad grekisk ost med tomat och citron, husets kleoni och en klassisk bonnsallad med gigantiska oliver. Ett tjugomanna-sällskap skrattade och skrek mot den vackra stenväggen. Resonansen gjorde att skratten ekade till gånger tio och jag var tvungen att forma en handtratt runt örat för att höra Cias hesa stämma när vi pratade om jobbmänniskor, resor och kärlekar. Sällskapet längs med långbordet blev allt skränigare. Tanterna blev alldeles rödbrusiga på bröstet, skrek och skrattade så högt att mina trumhinnor nästan sprack.
Ni vet så där
- Jaa! Aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaahahahahahhahahahahahahahhaaaha!
Igen:
- Jaa! Aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaahahahahahhahahahahahahahhaaaha!
- Jaa! Aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaahahahahahhahahahahahahahhaaaha!
Och igen:
- Jaa! Aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaahahahahahhahahahahahahahhahaha!
Just när man tyckte att det blivit någorlunda fridfullt, högre än någonsin:
- Aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaahahahahahhahahahahahahahhahaha!
- Aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaahahahahahhahahahahahahahhahaha!
Aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaahahahahahhahahahahahahahhahaha!
- Jo förstår Ni, sade Aldorf. Det är en sak jag vill ge Er. Det var ju så att för några daaagar sedan, då hade jag som frun märkte glömt nyckeln i låset. Det var inte en sjäääääl som brydde sig om det, förrän Ni tog tag i saken och ringde på. Som tack vill jag ge Er något.
- Tack så hemskt mycket! och log. I fem timmar fick hon sitta kvar och lyssna på den ensamme gamle mannen.
Aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaahahahahahhahahahahahahahhahaha!
De exploderade till slut, trumhinnorna. Eller om det var vårt humör. Vi betalade i alla fall notan, bommade en cigg av hovmästaren och klackade ut. Min favorita Millish slöt upp. Jag hade saknat henne trots att det bara gått några timmar. Hennes stora blonda hår tovade sig i nacken och hon hade som vanligt alldeles för mycket rouge. Hon log och kramade mig och snusade mig på kinden som hon alltid gör när hon är extra glad över att se mig. Jag känner mig så liten, så liten ibland när hon gör så.
De exploderade till slut, trumhinnorna. Eller om det var vårt humör. Vi betalade i alla fall notan, bommade en cigg av hovmästaren och klackade ut. Min favorita Millish slöt upp. Jag hade saknat henne trots att det bara gått några timmar. Hennes stora blonda hår tovade sig i nacken och hon hade som vanligt alldeles för mycket rouge. Hon log och kramade mig och snusade mig på kinden som hon alltid gör när hon är extra glad över att se mig. Jag känner mig så liten, så liten ibland när hon gör så.
Vi drog till WC. Där halvlåg vi i gigantiska svarta skinnsoffor pratade i timmar medan vi sipprade friskt Chardonnay och fylliga rödviner.
Cia är lite äldre än oss. Färgstark, vacker och erfaren satt hon där och log åt oss flickor som beundrar och älskar. Henne, män och livet.
Jag skrattade nästan ihjäl mig då hon berättade om de farbröder som är aktiva i bostadsrättföreningen i hennes hus. Samtliga är över 80 och alla verkar ha en fling på Cia, trots hennes unga ålder. En väldigt fin man vid namn Aldorf bjöd över Cia på Valborgsmässoafton. Han hade något han ville ge henne sa han. Cia undrade vad det kunde vara och anade inte vad som komma skulle.
När han öppnade dörren blev Cia väldigt förvånad. Aldorf hade klätt upp sig i skjorta och marin kostym med pressade veck. Håret var vattenkammat. Eau de Colognen a la gubbe omgav honom som ett stort dammigt moln och slipsen var på plats.
Hela lägenheten var nedsläckt, sånär som på de många stearinljus han hade tänt till det fina dambesökets ära.
Jag skrattade nästan ihjäl mig då hon berättade om de farbröder som är aktiva i bostadsrättföreningen i hennes hus. Samtliga är över 80 och alla verkar ha en fling på Cia, trots hennes unga ålder. En väldigt fin man vid namn Aldorf bjöd över Cia på Valborgsmässoafton. Han hade något han ville ge henne sa han. Cia undrade vad det kunde vara och anade inte vad som komma skulle.
När han öppnade dörren blev Cia väldigt förvånad. Aldorf hade klätt upp sig i skjorta och marin kostym med pressade veck. Håret var vattenkammat. Eau de Colognen a la gubbe omgav honom som ett stort dammigt moln och slipsen var på plats.
Hela lägenheten var nedsläckt, sånär som på de många stearinljus han hade tänt till det fina dambesökets ära.
- Stig på, stig på! Fick han fram med myndig stämma. Han hade varit militär, hade en fin titel säkert. Han visade stolt upp diplom, pokaler och gamla fotografier. Han bad Cia slå sig ner på den högryggade gustavianska stolen. Cia log men kände sig aningen obekväm när han drog ut stolen för henne. Aldorf hade köpt bubbel och dyra landgångar med ost och skinka på Öfre Östermalm. Cia skruvade på sig.
- Jo förstår Ni, sade Aldorf. Det är en sak jag vill ge Er. Det var ju så att för några daaagar sedan, då hade jag som frun märkte glömt nyckeln i låset. Det var inte en sjäääääl som brydde sig om det, förrän Ni tog tag i saken och ringde på. Som tack vill jag ge Er något.
Aldorf harklade sig. Han halade fram presenten. Cia kikade nyfiket över bordskanten. Det var en dubbelvikt hundralapp med en stor guldkantat present-rosett på. Cia svalde det bubblande skrattet som letade sig uppåt i strupen och sa i stället med allvarlig stämma
- Tack så hemskt mycket! och log. I fem timmar fick hon sitta kvar och lyssna på den ensamme gamle mannen.
Själv älskar jag äldre innerstadsmän. Såna där som ansträngt sig för att se ut som fina gamla herrar. Med välstrukna kavajer, putsade skor och skjorta. Gärna hatt och glasögon också. De är ofta raka i ryggen trots sin ålder.
De farbröderna ser så välvårdade och fina ut, trots att de börjar bli senila och luktar illa. Igår såg jag en gammal man i huset mitt emot. Han steg ut ur porten med käppen i hand och såg sig omkring. Han vände till vänster, tog tre steg. Stannade upp och gjorde en helomvändning. Trots att han bott i huset i 40 år säkert visste han inte vart han skulle gå. Men rak i ryggen och stolt, det var han! Det var så behjärtanvärt att se.
Jag gillar gubbar som är tjocka också. Som vankar sig fram och är så där glada och bonniga. Som småpratar med allt och alla. Trots att människorna stressar iväg till sina arbeten och är helt uppenbara med att de inte har tid att prata med främlingar, försöker de tjocka gamla gubbarna växla ett par ord eller två med alla som kommer i närheten.
De skrockar glatt och slänger alltid en extra blick i papperskorgarna. Dem gillar jag. Till och med griniga gubbar roar mig. Såna där som hytter med näven och mumlar svordomar för sig själva utan anledning. Jag gillar alla sorters! I love gubbs.
I kväll ska jag Cia och Millish sluta upp och köra en favorita i repris. Det kan inte gå fel! Vi hamnar nog på Riche till slut.
De farbröderna ser så välvårdade och fina ut, trots att de börjar bli senila och luktar illa. Igår såg jag en gammal man i huset mitt emot. Han steg ut ur porten med käppen i hand och såg sig omkring. Han vände till vänster, tog tre steg. Stannade upp och gjorde en helomvändning. Trots att han bott i huset i 40 år säkert visste han inte vart han skulle gå. Men rak i ryggen och stolt, det var han! Det var så behjärtanvärt att se.
Jag gillar gubbar som är tjocka också. Som vankar sig fram och är så där glada och bonniga. Som småpratar med allt och alla. Trots att människorna stressar iväg till sina arbeten och är helt uppenbara med att de inte har tid att prata med främlingar, försöker de tjocka gamla gubbarna växla ett par ord eller två med alla som kommer i närheten.
De skrockar glatt och slänger alltid en extra blick i papperskorgarna. Dem gillar jag. Till och med griniga gubbar roar mig. Såna där som hytter med näven och mumlar svordomar för sig själva utan anledning. Jag gillar alla sorters! I love gubbs.
I kväll ska jag Cia och Millish sluta upp och köra en favorita i repris. Det kan inte gå fel! Vi hamnar nog på Riche till slut.
Kommentarer
Trackback