marla - en expressionista

"Om man kunde köpa människor, skulle han säljas som engångsförpackning på Statoil"

Söder är världens bästa lilla håla
Satt på KA:s och käkade tomatsoppa och hälsomackor med Mattemus igår och kluttrade lite förstött i min skissbok. Drog pinnstreck i tristessen för varje person jag kände som gick förbi. Pinnarna blev elva på en timme och jag tänkte att jag bor i en väldigt trevlig liten håla.

Dåliga människor
Vi diskuterade dåliga människor. Mattemus citat: "Han var vad jag skulle kalla "en dålig människa". Om man kunde köpa människor, skulle han säljas som engångsförpackning på Statoil." slutcitat.

 

Iskalla ligg

Sen tänkte jag som vanligt på meningslösheten med iskalla ligg i storstaden. Åh vad folk håller på! Liksom testar varandra och krossar några på vägen.

 

Dolly är pettitopatt
Jag satt där i Globen omringad av tusentals människor och medelåldern var 45. Plötsligt hade jag ordet på tungan. Ordet som beskrev Dollys utseende: "petitopatt". Jag smakade på mitt nypåkomna ord. Petitopatt- en petit tjej med stor byst. Trots att hon var så liten så liten, att jag fick lust att snuttegulla med henne ungefär som man gör med en nyutkrystad, fyllde hon upp hela Globen med sin karisma. Jag är ingen jäkla Honky donky-woman om ni tror det men pappa älskade country och om allt hade varit annorlunda och normalt kanske det hade varit han och jag som satt där.

Pappa tvingade med hela familjen på "Caaaaoooooooooouuuuuuuuuuuuntri-festivalen" i Östersund när jag var i tioårsåldern. "Jajamän tjejer, nu ska vi äntligen få åka på ccccccaaaaaaaooooontri-festivalen!" Han ville säga just den meningen varje dag i flera veckor innan det var dags och han log alltid med hela ansiktet mot oss. Jag och Sofia log osäkert tillbaka, vi visste inte riktigt vad det innebar. Skulle vi tvingas bära cowboyhatt? Och jeansväst med strass? Boots? Skulle Creedence komma dit? Vi hade inte hjärta att visa pappa hur olustiga vi kände oss över att besöka Östersund när vi egentligen ville sitta på rummet och byta bokmärken och lyssna på Roxette.

När Dolly sjöng "little Sparrow" i accapella fällde jag en tår för pappa, och för att allt var så sorgligt vackert.

Lattemamma eller morsa- det är frågan
Jag funderar jag på om jag kommer att bli en "Lattemamma" eller "Morsa".

- "Lattemamman" jobbar halvtid, tränar killerasset på spinning ochär sådär fixat smalsnygg fortfarande. De drar runt bebben i en barnvagn som ser ut som en farkost medan den lite större ungen kryper omkring i Acnejeans på Nytorget. Och självklart dricker hon sjuttioarton latte per dag på det.

- "Morsan" däremot har gått ner sig och verkligen changserat. Hon stressar runt, lätt hysteriskt och torkar snor och ser lagom tacky ut, men är betydligt mer hjärtlig och äkta. Hon har verkligen gått in i mammarollen och fått putbelly och slutat sminkat sig och ger fett mycket äkta kärlek till kottarna.

Körbergs son
På en krystad bjudning stod jag uttråkad i ett hörn, drack gratisprit och suckade åt alla fixade stekare, ända tills en man i (vad jag trodde) min smak kom in genom dörren. Jag var inte så kräsen på en tillställning som denna där de flesta grillat sig i Thailand och de äckliga reklamkillarna bar urringade tröjor och log smöriga leenden. Snubben som var föremål för min uppmärksamhet var lång och skäggig och såg lite småsunkig ut. Jag böjde mig framåt, just på väg att säga hej men leendet stelnade på en röd sekund. Jag såg vem det var. Det var Tommy körbergs son. Jag drog tillbaka handen och skämdes. Jag vet fortfarande inte varför.

Norrländsk långsurhet
Ni vet då man är sjuuuuuukt sur väldigt lång tid = långsint. I norrland säger man att man är långsur. Långsur är ett bättre ord än långsint. Så det så.

Ja hörrni! Det blir inte mycket mer intressant än så, när jag tömmer ut innehållet i marlahjärnan.