marla - en expressionista

Sov i 24 timmar med enstaka uppraglanden ur sängen för att halsa filmjölk och vatten eller för att tömmas på filmjölk och vatten.

I morse försökte jag hålla mig vaken med Jens Lapidus "Snabba Cash", i synnerhet då vi gick samma kurs på JMK och för att det är roligt att läsa en bok av någon som ser ut och beter sig som en ung Leif pagrotsky. Men jag somnade snart dreglandes in igen.
Drömde om tandlossning, vilket var aningen läskigt. Den bakre högra kindtanden var lös och jag tog ett stadigt grepp i den och se på fan, den lossnade! Plötsligt höll jag en gigantisk slemmig rot i min hand. Jag oroade mig smått för att alla tänder skulle ramla ur, så att jag till slut skulle se ut som den vin-alkade kuktant jag drömde andra mardrömmar om att bli. I synnerhet då en bekant hintade om han trodde att jag skulle bli en ny Kerstin Thorvall då jag blev gammal. En sån som bär färggranna glasögonskalmar, åker till Afrika och pippar afrikaner och skriver böcker om det. Det var en av de äckligaste saker jag hört. Jag som hade tänkt mig en framtid mer lik Mona Seilitz. Eller bara en ordentlig och färgsprakande

Som sprungen ur ångest för att jag är pank, arbetslös, lönnfet och tragisk bestämde jag mig för att ta tag i mitt liv.

Ringde några ytterst nödvändiga samtal om arbetsgivarintyg, samt bestämde mig för att driva in några skulder av vänner då Parisredan bräckt hela kassan. Så går det när man inhandlar svindyra fiskbensmönstrade capes och franska lackskor. Men jag kunde faktiskt inte hjälpa det. Lackskorna med en decimeters hög klack (se bilden) var en perfekt blandning av norrländsfäbodjänta och fransk slyna. Jag var tvungen att köpa dem, det var bara så.

Efter telefonsamtalen kände jag mig mycket nöjd- som att jag åstadkommit något- och jag varvade upp mig i 110, i det livstempo jag trivs bäst.

Jag kastade mig ner i tvättstugan, tryckte in tvätten lite hipp som happ i blandade färger, bara för att vardagsprotestera en smula.

Efter det sprang jag bort till Sörhuus och surrade honom sönder och samman. Han fick inte många sylar i vädret stackarn. Det lilla han sa var i alla fall roligt och vi käkade lunch på "Matkultur" på Erstagatan för att sedan prompa runt i solen och titta på alla glassiga Stockholmare som satt med näsan i vädret utanför Nytorget och pratade bostadsrätter, inredning och design.

Vi passerade Götgatan nere vid Ringvägen och jag tänkte att det skulle ha blitt ett väldigt abrupt slut om jag blev överkörd just där, och slutade som en blöt fläck. "Vad hände med den där marla liksom?" "Äh, hon blev överkörd i våras." "Jaha. Det var som fan" Och så var det med det liksom.

Slog bort tanken snabbt och babblade vidare tills jag upptäckte att jag pratade med mig själv. Kollade snett bakåt och där lunkade Tom på i sakta mak medan mina Power-walks-hurterier spratt i kroppen på mig. Försökte softa till mig rejält, men hamnade snart snett framför igen. Tackade Guddan för att vännerna har överseende och tänkte på att den där roliga karusellen måste vara en ryckig och jääääkligt jobbig karuselljävel ibland.